Vad det växer!

För ett tag sedan såg det nästan ut som om vår gräsmatta skulle torka ut. Något som man nästan betraktar med en lätt förnöjsamhet med tanke på all tid som sparas in när man inte behöver skuffa florabekämparen över alltihopa. Av någon anledning är de icke önskvärda arterna betydligt livskraftigare än de som vi sått med avsikt. Därmed får man likväl springa sin länk över området för att hålla tillbaka de lite spretigare delarna av artrikedomen. Något som blir allt värre att klippa ju längre sommaren framskrider är området under äppelträdet. Tyngda av rikligt med maskangripen frukt hänger grenarna allt lägre ner och orsakar därmed  en vinglig färd med det gula morrande redskapet. Man får böja både rygg och knän för att komma sig under grenarna och ändå får man skrapmärken av dem på armarna.

Frågar man de nogräknade så borde ju trädet beskäras å det hjärtlösaste för att få både frukt och fason, men det är inte trädets primära funktion. Tillsammans med den stora stenen som finns bredvid har platsen sett fler barnalektimmar än lekstugan någonsin fått. Dottern och kompisarna älskar att klättra och leka vid stenen och äppelträdet. Och så länge det är på det viset får trädet växa fritt och vilt.

För att göra klippningen uthärdlig brukar jag plugga i MP3-spelaren och avnjuta lämplig musik. I dag tog klippandet så länge att jag hann avnjuta Pink Floyds utmärkta album ”Dark side of the moon” och en god bit av ”Wish you where here” Jag hann ända till ”Welcome to the machine” innan sista strået låg:

Annonser

6 reaktioner på ”Vad det växer!

  1. När jag var ung fick jag ”the creeps” av att lyssna på Dark Side of the Moon. Borde nog försöka på nytt och se om jag är tuffare numera…

  2. Trodde jag var ensam om att gilla Pink Floyd. Trots åldern passar dom än. Dessutom så surrar Jetro Tull nu som då på min cd. Ett band jag får vara ensam om att gilla i vårt hus.

    • Pink Floyd är liksom tidlöst. Om jag fick välja en skiva att ta med mig till en öde ö skulle det nog vara någon av Pink Floyds.
      Jethro Tull ger mig alltid associationer till Nordsjön och Atlanten, vet inte varför men skönt att lyssna på är det!

  3. Här tycks det verkligen vara riktiga musikdiggare av den högre klassen. Till och från så hörs Pink Floyd även i mina lurar, blandat med Mike Oldfield och Santana. Har haft möjlighet att avlyssna Santana live, vilket var en av höjdpunkterna på mina koncertresor.

  4. Pink Floyd har diggats innerligt!
    Däremot inte trädgårdsargete. Enklast att ta ett foto och Photoshoppa bort det icke önskvärda!?
    I övrigt är väl trädgårdsskötsel ett kvinnoarbete. Garagestädning är något som män hänger sig åt. Eller?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s