Att vara du med sitt nu

Nu får man börja får man ge sig och inse att hösten är här. Björkarnas löv börjar gulna även här vid kusten och en del av löven har redan fallit ner och ligger i gräset, det ser ut som om en post-it-lappfabrik hade exploderat. Rönnbären är nu som rödast och i strandbuskagen lyser havtornsbären i orange.

Detta är den bästa delen av hösten, jag gillar de starka färgerna och stillheten som råder ute i skärgården. De skränigaste fåglarna har åkt, kvar finns flockar av småfåglar som kvittrande laddar upp för färden söderut genom att smaska i sig av de mogna bären. Deras markeringar på den vita roddbåten har övergått från blått av blåbären till rött av rönnbär. Det är väl som fan vad fågelskit sitter hårt i gelcoaten! De blå fläckarna är de mest envisa.

Det här får mig att tänka på hur vi inte lever i nuet nuförtiden. Det finns tre sorters människor; de som lever i det förflutna, de som lever i nuet och de som hela tiden lever i planeringen av sin framtid.

Jag började fundera över det här i början av augusti. Reklamtidningarna hade redan en vecka tidigare börjat marknadsföra skoltillbehör till åminnelse för de stackars barnen som i det skedet hade tre veckor kvar av sitt sommarlov. Folk började prata om att de hade höstkänslor så fort dagstemperaturen sjönk under tjugo grader. Folk började önska en ”trevlig höst” och jag funderade vad de menade. Det rådde ju fullt normalt sommarväder hela augusti ut. Nu, i slutet av september är dagarna fortfarande rätt varma och jag fick dra av ett klädlager medan jag gnuggade roddbåten ren från fågelskit.

Är det reklam och marknadsföring i förtid som får folk att önska en ”trevlig höst” I början av augusti? Håller vi på att bli en generation som inte kan njuta av det vi planerade för en månad sedan? Bara för att vi är för upptagna av att planera vad vi skall göra om en månad medan vi håller på med det vi planerade för en månad sedan?

Själv är jag dålig på långsiktig planering, eller kanske tvärtom. Mitt problem är att mina långsiktiga planer är alldeles för långsiktiga, allt hamnar liksom i den delen av framtiden som är så långt bort att den är helt oöverskådlig. Jag lever alltså i tiden som uppstår i vakuumet mellan min kortsiktiga planering och den långsiktiga. Och om jag någon gång kommer fram till den planerade dagen så finns det någon oöverkomlig sak som är följden av att leva i nuet i vägen.

Om någon tycker det här låter låt-gå-aktigt så får man göra det. Jag trivs för det mesta förträffligt

Annonser

En reaktion på ”Att vara du med sitt nu

  1. Att vara till freds och lycklig med sitt nu är inte alla förnunnat. Ibland får man lov att stanna upp litet för att ta vara på livet som trots allt är det som händer nu, medan man planerar framtiden!
    Man måste ju ha litet planer och målsättningar, men man får ändå inte glömma bort att ta vara på dagen som är…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s