4F orf

För ungefär ett kvartssekel sedan uppstod en liten oorganiserad och synnerligen oregistrerad förening. Den var en motsats till 4H, inom 4F sysslades det med mer urbana aktiviteter. Som att köra runt stadens torg med det som kännetecknade föreningen 4F eller Föreningen För Förargelseväckande Fordon. En av de grundande eldsjälarna som på sätt och vis fortfarande håller på som aktiv är Uthus-Björn:

http://bloggen.fi/uthuset/

Åkdonen var typiska för den bilburna ungdomen på den tiden, gamla bilar som alltid hängde på ättestupan när besiktningsdatumet närmade sig. Inte sällan hölls bilarna samman av spackel, finmaskigt stålnät, ett lager sprejfärg, ståltråd (buntband fanns inte på den tiden), en del tejp och en tjock underredesmassa som måste värmas innan den penslades på. När massan sedan kallnade bildade den ett lager som ibland kunde stå emot en mildhänt besiktningsman och hans hammare.

Vad som mest kanske kunde väcka förargelse hos fordonen var ändå de attribut de försågs med och kanske också sättet de framfördes på. Helt självskriven var naturligtvis avgastrimningen. Man sågade bort åtminstone en av ljuddämparna och under kofångaren eller framför bakhjulet mynnade med den tidens måttstock ett grovt högljutt avgasrör. Övriga ljudsensationer åstadkoms av en så kraftig stereo som budgeten tillät. Det visuella bestod förutom den varierade färgsättningen som rostlagningarna resulterade i även en del andra yttre attribut som till exempel sprejmålade fälgar och ett flertal antenner. LA-telefon var vår lösning på kommunikationerna innan mobiltelefonens tid. Huvornamentet i form av en någorlunda färganpassad sköldpadda som på den granngröna Fiaten var också ganska typiskt. Invärtes var en sportratt självskriven, liksom raggartärningar och kanske en zebramönstrad klädsel på sätena.

De senaste åren har jag inte haft något åkdon som kunnat kvala in i 4F med. Detta har nu löst sig, en Toyotajeep med den rätta utstrålningen har nu hittat hem till oss. Dess något sneda leende och allmänt lite rackliga utstrålning är som gjord för att bygga vidare på. Att köra med snöbladet på året runt är kanske ändå lite att ta i…

Annonser

12 reaktioner på ”4F orf

  1. Åh, NOSTALGI!
    Med stora bokstäver.
    Jag har fortfarande ett 4F-diplom som jag fått till en bemärkelsedag.
    Det handlar om Fantastiska Ford, Förnämliga Fiat,
    Fräna Filbyten, Fränt Frumbande och Friskt Fettande.
    Eller nåt i den stilen.
    Härliga tider!

  2. Ljuva tider. Tänk när man satt vid Flygfälts Shellis med en illasmakande kaffe och diskret petade bort Plastic Padding från fingrarna 🙂

  3. Kommer att tänka på att vi en gång var 8 stycken i en Mini hundkoja. 3 fram och 5 där bak. I den här åldern skulle det helt enkelt inte gå, ingen skulle kunna andas ens. Då var det ett sätt att umgås. Det här hände sig på lite nordligare breddgrader i slutet av 70-talet.

    • Jag har själv upplevt ett liknande passagerarantal i en Datsun 100A, fast den är ju rymlig jämfört med hundkojan 🙂

  4. En bil som hade platsat var en Warre som en bekant förfogade över under en kortare tid. Han studerade till DI i byggnadsteknik och årskursen hade givetvis sponsorer. Under en Valborg hade denna kompis med sina studiekompisar sågat taket av farmar-Warren och sprutrappat den. Svårt att slå. Möjligen en tjärad Mosse täckt med Ekovilla…

    • Sprutrappning måste vara det ultimata sättet att få form på bilen 🙂 Såg en gång en Datsun pick-up vars hytt var klädd i älgskinn, den hade platsat med god marginal…

  5. Till flydda tider osv. Klart man hade leopardmönstrat i Forden. Orange med svart tak och jalusi. Märkliga färger var tydligen pop under mitten av sjuttitalet.
    Vi lyckades få in 13 st i en 70ans Volvo 144 på väg hem från Jeppis. Lite fuktigt blev det efter ett nattligt bad vid Sandåsens grusgrävar. Men vad jag kommer ihåg så marrade ingen. Alternativet var ju att lifta eller promenera. Taxi var ju oöverkomligt på den tiden.

    • Det kunde bli mycket folk i bilarna på den tiden, har själv erfarenhet av en Vasa-Åminneresa som enligt planerna skulle företas i en sexpersoners Mercedes. Tekniska förhinder uppstod och därmed åkte ett tiotal personer i stället i en sjuttioettans Escort med en motor på 850cc. Lekte nyss med tanken att leta reda på en sådan bil bara för att bjuda in samma gäng på en resa så här 28 år senare. Anar att bilen skulle kännas som om den krympt några nummer 🙂

  6. På tal om mindre glänsande åk så var kaveris 144 absolut inte den mest polerade på torget. Men motiveringen varför var begrundansvärd:”Om en brud fastnar för mig så kan jag vara 100% säker att det inte är pga bilen”. Vilket inte heller betvivlades.

    • Onekligen en vis man! Det gällde att ha en bil som såg sämre ut än en själv för att få korrekt utslag på kärleksbarometern alltså 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s