Bryggsnack

Flytbryggan vid sommarstugan är en väl fungerande sådan. Den är alltid i rätt höjd i förhållande till båten och den går att dra upp på land i skydd för stormar och isar. Fram tills nu har vi klivit ur båten upp på denna förträffliga brygga, gått upp för en liten ramp till ett veritabelt rackel till stenbrygga. Att balansera med väskor och prylar över stenbryggan har inte blivit lättare med åren.

Nu när jag fick tid över bestämde jag mig för att göra något åt saken. Jag samlade ihop allt restvirke som fanns undanstoppat hemma och kompletterade vid brädgården. Där slog god tur till med resultatet att jag fick virket till bryggans lock väldigt billigt. Någon hade beställt virke i speciella dimensioner och sedan aldrig hämtat sitt virke. Dimensionerna passade mitt projekt utmärkt och mängden var nästan exakt vad jag behövde Endast en planka på fyra meter lämnade över. Jag har under åren lärt mig att undvika tryckimpregnerat så gott det går, jag gillar inte den mögelgröna färgen och framförallt de infekterade sår som uppstår när man får en sticka i fingret. Den nya bryggan är en kompromiss, ramvirket är tryckimpregnerat och locket är av vanligt virke, i en udda men billig dimension alltså. En burk tjära är reserverad för det obehandlade virket. Man får ta det som ett experiment för att se om det är det tryckimpregnerade virket eller det regelbundet tjärade virket som först får ge vika för tidens tand. Ännu återstår det att fixa till ramperna till flytbryggan och till landbacken. Jag vill använda ramper i stället för trappsteg, det är bekvämare när man skall frakta prylar med skottkärran.

Största problemet med bryggbyggande är att komma överens med naturens oförmåga att åstadkomma vinkelräta och regelbundna formationer. Ett av de svåraste skedena av bygget var att snickra in brygglockets brädor mot den stora oregelbundna stenen. Jag har vid något tidigare tillfälle bloggat om hur märkligt vi människor förhåller oss till det här med skönhet. När vi människor skall till att bygga hus, möbler, bilar, broar eller rymdstationer så är det alltid symmetriska, raka och regelbundna linjer vi eftersträvar. Annars ser det ju ut som fan! Sedan när vi skall vila ut och riktigt njuta beger vi oss ut i naturen. Då undsläpper  vi oss stora beundrande suckar och skriver dikter om naturens skönhet. Har ni någonsin tittat på naturen -på riktigt? Där finns inte en rak linje eller en rät vinkel, träd och stenar står huller om buller med samma symmetri som när man i misstag häller ut miljonlådan med skruvar och muttrar på verkstadsgolvet. Och en uthälld miljonlåda är ingen vacker syn, eller är det?

På bilden används bryggan till sin viktigaste funktion; som viloplats och meditationshörna. Att göra sin yogarutin i skymningen iförd fleecetröja och snickarbyxor på bryggan var en utmärkt invigning när locket blev klart i går kväll. Att luta sig mot den solvarma stenen och för ett ögonblick sluta ögonen kan snabbt leda till en oförutsedd kvalitetstupplur.

Annonser

2 reaktioner på ”Bryggsnack

  1. Kan vara en aning marigt att komma över för en vanlig kålsupare. Eller har du kanske på lager? 🙂
    Doften av tjära kompenserar med råge dess eventuella tekniska brister.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s