Farsdagsdags

Det är nu trettonde gången jag blir firad för mitt faderskap. Frun har bjudit på extra god söndagsmiddag och hembakta godsaker till kaffet. Jag sitter i skrivhörnan iförd den gröna munkjacka som är dagens farsdagspresent.

Det är som man brukar säga; tiden går fort när man har roligt. Mina tretton år som far har gått fort och jag har njutit. Att titta på gamla foton från åren som gått gör att man plötsligt inser vilken utveckling en människa genomgår under barnaåren. Att faderskapet skulle bli enklare med åren kan jag inte påstå, att fostra en individ till en socialt funktionell människa ställer nya krav på en allteftersom. Det är inte utan att man själv utvecklas minst lika mycket som barnet, olika skeden i utvecklingen ställer nya krav.

Just nu känns det som att allt är i en harmonisk fas. Man är fortfarande den kära Pappa som kan hjälpa till med en massa saker, både med det praktiska och ibland även med allt det märkliga och esoteriska i livet som en tonåring ställs inför. Numera hör det till livets höjdpunkter att sitta och bara lyssna när dottern sitter på sitt rum och sjunger. Till min ohejdade glädje har hon inte ärvt min sångröst utan snarare moderns. Hon bjuder på en rikt varierad repertoar där hon sitter för sig själv, de vanliga kontemporära hitsen varvas med sånger på japanska, ibland uttryckta i operaform. Då är det gåshudsläge för farsan som annars inte brytt sig ett skvatt om den kulturformen.

Hennes bilkonstnärliga utveckling är också förbluffande, inte minst i jämförelse med hennes far som har svårt att dra ett rakt streck eller rita ett symmetriskt kryss. De i och för sig uttrycksfulla streckgubbarna från tidigare år har ersatts av mer avancerade alster, inte sällan i mangaformat, något som hör till de stora intressena just nu. Nedan ses årets farsdagskort. Det hamnar nog inom ram och hängs upp på lämplig plats.

Annonser

2 reaktioner på ”Farsdagsdags

  1. Kommer osöökt att tänka på Arne Quicks ”Rosen” när jag ser dotterns alster. Den avhandlade vi ju på den gamla goda bloggens tid så den får kanske vara i fred nu. Hoppas ändå att den inte hörde till repertoaren som trängde ut ur flickrummet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s