Vadå hen?

Den här meningen dök i dag upp i en notis på Vasabladets hemsida:

”Tycker du att du är mer kreativ än kollegan bredvid? Det tycker förmodligen kollegan att hen själv är också.”

Notisen handlade inte om jämställdhet, könsneutralitet eller hen-debatten över huvud taget. Ändå var det någon som upprört kommenterade notisen med anledning av h-ordet. Jag är själv ingen hen-användare i text även om jag anser att ordet gott kan användas i en mening som den ovan där könet på den som avses inte är fastslaget eller relevant.
Någon kanske anser att det finns alternativ i det redan etablerade språket som t.ex. han, hon, vilka riskerar att bli orsak till en jämställdhetsdebatt. Om man är lite mer högtravande och ålderdomlig kanske ”vederbörande” eller ”personen i fråga” kan gå för sig.  Eller rentav det som jag hjärtinnerligen ogillar; han/hon.

I mitt andra språk, finskan, används det neutrala ”hän”. Och i det avseendet tycker jag inte att finnarna över lag verkar lida av det hela. Det finska svårmodet har nog andra orsaker.

Det lustigaste jag sett i hela debatten om hen är när någon först ondgjorde sig över engelska uttryck som smyger sig in i vårt språk och sedan snubblade på sina egna utsagor med att anse att hen ju betyder höna…

Bara för att retas kommer jag att börja använda hen i meningar likadana som den jag lånade från Vasabladets notis. Och jag tror vi får börja vänja oss vid att skribenter använder h-ordet närhelst hen ser det motiverat, för språk lever och de lever längre än vi…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s