Börjar tröttna på det här med SMS

Att kommunicera via textmeddelanden verkar passa den blyga finska folksjälen, man slipper personlig kontakt, man hinner tänka efter innan man svarar och därigenom känner man att man har kontroll över konversationen. Själv brukar jag tappa tålamodet efter tre fyra textmeddelanden i ett ämne och ringa upp vederbörande och reda ut det hela med ett kort och effektivt samtal i stället. Att konversera medelst sms-pingpong tar halva dagen och leder till en massa avbrott i det man håller på med speciellt om man vill vara artig och svara inom rimlig tid.

Om man som jag ofta gör, håller på men något som kräver min koncentration eller något som inte blir bättre av en massa små avbrott är sms-konversation som en vårta i arslet.
I Söndags råkade jag ut för en riktig sms-galning. Jag har lite överskott på prylar som jag annonserat ut på lämpliga sälj-siter. Jag stod i beråd att laminera lite glasfiber och hade precis tagit på mig gasmask och gummihandskar för att blanda till en sats polyesterharts när telefonen plingade till. Drog av mig ena handsken och svarade iförd gasmask på meddelandet innan jag blandade till smeten. I det skedet har man nått punkten där återvändo är utesluten, härdningsprocessen är inledd och man måste använda hartset innan det blir geléaktigt.

Under arbetets gång hörde jag att telefonen sms-klämtade till flera gånger. Jag avbröt naturligtvis inte arbetet utan kluddade klart, rengjorde verktygen, drog av mig handskar och gasmask och gick ut i friska luften för att läsa vad som inkommit. Det var samma person som ställde en fråga per sms, han hade klämt iväg åtta meddelanden under mitt arbete med båtaktern. Det sista andades irritation över att jag inte svarat på de sju tidigare. Jag gjorde som jag brukar och ringde upp numret i stället, utan att få något svar. Jag suckade och svarade vänligt på de frågor som ställts via sms i stället. Detta resulterade i ett omedelbart svar med ännu fler frågor. Vederbörande svarade alltså inte i telefon men kunde sms’a hur mycket som helst. Jag svarade på de nya frågorna och påpekade att om han har fler frågor så får han ringa, jag har inte tid med sms-pingpong hela eftermiddagen. Svaret blev ett surt sms att jag får behålla min pryl vad han anbelangar. Kunden har alltid rätt…

Till min glädje skrev Helsingin Sanomats kolumnist Tuomas Niskakangas i dag att sms går mot en stilla död. Det tråkiga är att det hela i stället verkar spridas ut på en mängd appar som skall installeras i telefonen om man vill hänga med; Whatsapp, kik,viber,  snapchat, skype och allt vad de heter. Kanske man borde strunta i allt det där och på så sätt statuera att man har ett liv och inte är tillgänglig precis hela tiden…

Annonser

En reaktion på ”Börjar tröttna på det här med SMS

  1. Håller helt med dig angående SMS:andet. Har varit med om liknande och hållit på och kämpat med små knappar på telefonen, när det hade gått betydligt snabbare med ett ordentligt samtal. Man behöver ju inte använda SMS alltid, bara för att det finns.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s