Autodidaktik är dyrt

Min envishet när det gäller att lära mig saker på egen hand kostar mig en del möda och någon tia ibland. Jag har länge drömt om att kunna fixa till mina propellrar och utombordare som varje sommar har omild kontakt med den österbottniska skärgårdens stenar. För att kunna göra de här reparationerna borde man äga utrustning och färdigheter för att svetsa i aluminium. För länge sedan skaffade jag en liten rulle aluminiumtråd till min migsvets, lite senare skaffades en engångsflaska med argon-gas. I dagarna var det så dags att göra ett försök.

Grävde fram den gamla Kemppin och konstaterade att den lilla rullen med aluminiumtråd inte passade på svetsens spolhållare. Rådbråkade geniknölarna och efter en stund hade jag gjort en egen hållare med hjälp av en byggvinkel, en skruv och ett par spännbrickor.

spolhallre

Efter några små försök noterade jag att hastighetsreglaget för trådmatningen inte fungerade i alla lägen, jag måste alltså använda lite för stor eller lite för liten hastighet på trådmatningen, i idealläget fungerade det inte. Efter lite mekaniskt arbete och en halv burk kontaktsprej i potentiometern blev allt som nytt igen. Jag gjorde några försök på några gamla aluminiumdelar som låg och skräpade i garaget. Det blev inte riktigt bra, svetstråden kom fortfarande ut lite hackigt. Jag surfade igenom hela internet och kom fram till att trådledarröret i svetsslangen måste bytas till ett teflonrör. Den lokale svetstillbehörsbutiken hade tyvärr inte rätt rör i lager, men lovade beställa hem den med det snaraste. Han har fortfarande inte hört av sig och på vägen utanför garaget hörs det karakteristiska skramlande ljudet av båttrailers på väg ned till hamnen.

Dags för plan B, jag skaffade några aluminium-stickor till invertersvetsen och svetsade fast en bit på fenan som slagits av när Evinruden använts som ekolod. Resultatet förmår inte ens tre lager grundfärg* dölja. Att lära sig medan man arbetar är inte så lyckat, resultatet ser ut som hönsskit, det blev en hel del slipande och pånyttförsökande. Men den sitter där. Tills jag hittar någon ny sten vill säga. Propellerskadorna är små och får vänta tills mig-svetsen är klar för aluminium.

fena

* Grundfärg, det borde ju betyda att den skyddar mot grundstötning. Jag sprejar på ett lager till…

Annonser

7 reaktioner på ”Autodidaktik är dyrt

  1. Ååå, 17, tänkte inte på det. Jag sprayade på bara ett enda lager grundfärg utan att tänka på att det skulle skydda mot grundstötning. Nu är det målat, så det blir att navigera noggrant i sommar nu då…

  2. Är det inte lite väl dyrt att leta stenar med propellern? Men så är jag ju inte heller någon båtmänniska. Men ha en bra helg i alla fall.

    • Allt är relativt. Om man ser på hur mycket jag lagt ner på propellerreparationer så hade man kanske fått sig ett rejält ekolod. Men ett ekolod hjälper föga när man redan befinner sig i hamnen och har 70 cm vattendjup och 10 cm marginal. De flesta skador har faktiskt uppkommit just i hamnmanövrar vid lågt vatten.

    • Hej Lasse.
      Zink har jag inte testat. Jag har tidigare provat med det där som en talför knalle säljer på var och varannan marknad, Alutite eller vad det nu hette. Problemet är att med min lite väl klena gasbrännare tar det för länge att värma upp propellerbladet till de dryga 300 grader som behövs och då hinner värmen sprida sig och riskerar att skada gummidämpningen till propellernavet.

  3. Hej,
    Ja, så är det nog. Jag har använt gassvetsen när jag lött, det går snabbare, men det lär väl vara risk för gummidämparen iaf.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s