Små ögonblicksbilder från en sommarstuga

Det är dåligt med bloggande från min sida. Beklagar, få men trogna läsare.

Semestern är inne på sista veckan. I dag åkte jag ut till sommarstugan med ett lass gångplattor i betong och två säckar sättsand. Nej, jag tänker inte anlägga någon gång bland stenarna och havtornsbuskarna. Stugan som står på plintar behöver justeras ibland. En del av plintarna står på hälleberget rör sig naturligtvis inte, men de som står på blandningen av sten och hård lera som resten av ön består av sjunker sakta ned i moder jord och det behöver man kompensera för med några års mellanrum.

Efter att ha landat plattorna ur båten och kärrat upp dem till stugan pillade jag ett par plattor på plats. Stugor är överraskande tunga. Man får ta i med en åttatonsdomkraft på var sida om plinten för att få upp stugan så mycket att man kan ta bort plinten med diverse fyllning i form av skivor och bräder som blivit ditsatta under årens lopp. Sedan får man fylla med sand och betongplatta tills allt är på rätt nivå.

Efter arbetsinsatsen åt jag lite medhavd mat, kokade kaffe och avslutade måltiden med att gå ut till udden där vi har morfars gamla soffa placerad. Här kan man sitta och titta ut över havet och filosofera. Det här är en favoritplats, här kunde man sprida min aska den dag jag lämnat jordelivet. Den unga och lovande unga konstnären Cecilia Lassus har målat en tavla med vyn därifrån soffan.

cecilias

Jag lade mig ned på soffan och tittade på himlen. Ibland flög en mås förbi, men för det mesta såg man bara fager sommarhimmel. Jag slöt ögonen och slumrade tydligen till för ett ögonblick. Och drömde:
Jag halvlåg hemma i soffan och slumrade när någon slängde in en flaska genom vardagsrumsfönstret så skärvorna yrde. Flaskan krossades mot väggen och ut pös en ande. ” Va skaru ha?” frågade anden. Efter ett ögonblicks tankeverksamhet varunder anden otåligt trummade med fingrarna på tv’n sade jag ”En dag ute vid stugan skulle vara fint”. Och tänk! Jag vaknade där ute vid sommarstugan, på favoritplatsen! En minst sagt förvirrande känsla som lämnade en märklig stämning under resten av dagen.

På tal om måsarna har jag gjort en lite överraskande observation. Före semestern jobbade jag med en skola i stadens centrum. Ventilationsrummen finns på taket så man fick vandra runt en del på det platta taket. Måsarna som hade sitt bo där uppe gillade inte min närvaro, de skrek sina varningsskrin och gjorde dykningar så fort man visade sig. När ungarna kläckts blev de om möjligt än mer paranoida.
Ute vid stugan åker vi förbi ett måsbo med båten på dryga tiotalet meters avstånd medan måsen blängande ligger kvar och ruvar utan större åthävor. Den andra måsen sitter på en sten en bit bort och kanske upplåter ett avmätt skri. Nu har även skärgårdsmåsarna fått ut sina ungar. Jag gick ned och satte mig på bryggan en stund med kameran i hand. På gammal stenbrygga, kanske åtta meter bort satt en unge. Måsparet flög upp och jag väntade mig störtdykningar och hjärteskärande skrin. Men icke, de bara flyttade sig för att få lite bättre övervakningsposition, där satt de sedan och putsade fjädrarna och höll koll medan jag tog bilder av dunbollen där på stenen. Observera att ungen sitter bokstavligen; på ändan med benen framför sig.

mas_sitter

Det verkar faktiskt som att skärgårdsfåglarna har lättare att leva med människor än de urbana artfränderna. Konstigt

Annonser

4 reaktioner på ”Små ögonblicksbilder från en sommarstuga

  1. Jag kan inte slå bort tanken; Den där dunungen, tänk om det är en rumpnisse..?

    Jag kånkade betongplattor idag jag med. Tack för att du kläckte idén, tyngdpunktsförskjutningen i båten var avgörande!

    • Kan vara att det är fråga om en rumpnisse. Framtiden får utvisa om sittsättet normaliseras så småningom. Lustigt med måsungar förresten. De går jättesnabbt från att vara gulliga dunungar till att bli skräniga tonåringar som kräver massor med mat och skiter på våran brygga.
      Betongplattor är ena beläten att kånka, men de är bra till både ett och annat 🙂

    • Måsungarnas gullighet går över ganska fort. Om ett par veckor är den en skränande rätt anskrämlig tonåring som bara gapar efter mat 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s