Dags att städa

Jag köpte vårt nuvarande residens år 1990, då var jag ännu singel. På bakgården stod några gamla uthus. Det ena, det mindre var ett kombinerat utedass och vedlider i synnerligen fallfärdigt skick. Det andra var lite större och hyste lite gamla grejer som förra ägaren lämnat kvar. Jag fyllde på med mina egna grejer. Taket läckte så jag fixade det hastigt med lite takplåt från en riven lada. Tanken var att rucklet skulle få stå några år för att sedan rivas.

Tio år senare när renoveringen av residenset vidtog fylldes uthuset med allehanda byggtillbehör som behövde tak över huvudet. År 2001 när vi grävde ned rören för residensets jordvärme fick det mindre uthuset en något ovärdig hädanfärd när grävmaskinisten helt sonika satte skopan genom ena väggen och lyfte det hela på ett återvinningsflak och plattade till det till i stort sett ingenting. Det större uthuset fick stå kvar eftersom det nu hyste allahanda byggmaterial. Och grejerna som gårdens tidigare ägare lämnat efter sig. Och grejerna jag hade med mig när jag köpte stället. Och grejerna som jag fyllt på med under åren. Tanken var att det skulle rivas när vi flyttat in i det nyrenoverade residenset. Det gjorde vi ungefär år 2002.

Nu är det år 2015 och rucklet står fortfarande kvar. Att ta sig längst in för att leta efter något har varit ett klivande och klättrande över allt det där ovannämnda. Byggnaden är ingen prydnad, vare sig för oss eller grannarna. I något skede målade vi de två väggar som vi normalt ser röda med vita knutar. Baksidan och ena gaveln har den obestämbara ljusa flagnande färg som det alltid haft.

Men nu har vi bestämt oss. Till våren skall rucklet rivas. En ny byggnad med samma yttermått skall resas. Den skall bestå av en del för trädgårdsredskap och en del som skall vara lite av ett sommarrum och en förlängning på terrassen framför. Långväggen bjuder nämligen på en avskild solig plats utan insyn från vägen och grannar.

Men först skall det tömmas!

liderligt

Första vagnslasten börjar vara klar. Det gäller att sortera innan man åker iväg till återvinningsstationen. Nu är vagnen fylld med gammal hushållselektronik och brännbart avfall. Nästa blir antagligen trä och metall. Gissar att jag får köra några vändor till återvinningen innan uthuset är tömt. Får snart ta på mig bygghjälmen, är lite rädd att det är skrotet där inne som håller byggnaden upprätt…

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s