Moderna tider.

I min barndom fanns det flera sätt att tvätta sina mattor. Man kunde breda ut mattorna på golvet i hyreshusets gemensamma stora tvättstuga och skura mattorna för att sedan spola av dem med vattenslangen, något som man i sina unga är hängav sig åt med stor iver. Ibland lite väl stor iver enligt min blida moder.

Ett annat sätt var att binda mattorna i ett rep och bogsera dem efter båten när man for till sommarstugan. Det fungerade bäst med långsamma put-put-båtar. Dagens utombordare med avgasutsläppet i propellercentrum ger antagligen en lätt arom av oljeblandad avgas, något som vi motormänniskor ofta betraktar som en ljuv doft. Andra som bor i hushållet kanske inte delar den åsikten…

Och så finns det ju mattflottarna. Även de är tydligen ett utdöende släkte. Flotten i Västervik hamn försvann för ett par år sedan. Det var en intressant plats. Där kunde man betrakta damerna som under beskäftig diskussion frenetiskt skurade sina mattor med blöta kläder och svettdroppar i pannan. Inte att förglömma de gungande b-

åtarna som passerade i sundet.  Den moderna mattflotten står på land. Exemplet på bilden finns i Brändö Sund. En bekväm inrättning med trallförsedda kar med rinnande vatten. När mattorna är skurade enligt konstens alla regler kan man med hjälp av en slags mangel klämma ut det mesta vattnet ur mattan. Även här kunde man betrakta damerna som under beskäftig diskussion frenetiskt skurade sina mattor med blöta kläder och svettdroppar i pannan. Inte att förglömma de gungande båtarna som gled förbi i sundet.  Så allt har inte förändrats trots att mattflotten har flyttat en bit upp på land.